Med sjukhusvård hemma menas den mest avancerade sjukvård som kan bedrivas i hemmet med hjälp av digitala lösningar och ambulerande vårdteam.
– Jag har egentligen inte tid att vara här nu, säger Gunilla Wahlström, biträdande sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, i minglet.
Hon är en av dagens inbjudna talare och har annars fullt upp med sitt uppdrag att utveckla sjukhusvård hemma på sin nya arbetsplats. Bland annat står direktupphandlingar och kontakter med jurister kring avtal där mätenheterna får lov att utvecklas under avtalstiden på agendan. Med sig har Gunilla erfarenheter från det privata sjukhuset Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
– Vi fick så hög patientnöjdhet att man nästan kan tro att sifforna är tvättade, säger Gunilla Wahlström.
Trygghet för patienter
En som verkligen kan intyga att patienterna är nöjda med att vårdas i hemmet är Åke Åkesson, utvecklingsledare på Region Kalmar län, som redan 2017 drev igenom Hemsjukhuset i Borgholm med garanterade hembesök av läkare och ett närmande mellan sjukhus och primärvård. På nätverksträffen berättar han om erfarenheterna från Borgholm och att trygghet är grundläggande.
– Jag vill slå hål på en av vårdens största myter: att efterfrågan på vård är oändlig. Det stämmer inte! Det är behovet av trygghet patienterna har, känner de sig bara trygga minskar behovet av att söka vård.
Så många som 15-20 procent av alla inskrivna patienter skulle kunna vara aktuella för sjukvård i hemmet.
– Sjukhus hemma innebär avlastning för sjukhuset och kostnadsbesparingar med minst 30 procent. Det kräver en robust uppkoppling och ett strukturerat förändringsarbete ihop med e-hälsoleverantörer, fortsätter Gunilla Wahlström.
Från pionjär till nordiskt nätverk
Tillsammans med Linn Kennedy, sektionschef för internmedicin vid Universitetssjukhuset Skåne, har hon grundat The Nordic Hospital at Home Society. Linn och Region Skåne var först ut i Sverige med sjukhus hemma. Sju vårdplatser i Malmö sommaren 2021 har vuxit till 22-25 vårdplatser i Malmö respektive Lund. En bild på en blodpåse som hänger på en patients älskade fläderträd hemma i trädgården symboliserar kraften i sjukhus hemma.
– Det är viktigt att poängtera att sjukhus hemma är frivilligt för att garantera patientsäkerheten. Den här vårdformen innebär stor personcentrering och delaktighet, säger Linn Kennedy.
En fjärdedel av patienterna i Skåne kommer från akuten, men Linn ser att den bästa vården bedrivs om patienterna skulle komma direkt från primärvården.
– Här gillar vi inte remisser, utan vill kunna fatta snabba beslut, säger Linn Kennedy.
Vetenskaplig forskning bedrivs parallellt med utvecklingen av sjukhus hemma både i Malmö och vid S:t Görans. Siffor från S:t Görans visar på 20 procent fler patienter per sjuksköterska och 1,5 hembesök per dag. I Malmö är medelvårdtiden 4-5 dagar och kostnadsbesparingarna jämfört med inneliggande vård runt 50 procent.
Myndighetens utvecklingsarbete
Vid E-hälsomyndigheten pågår utvecklingsarbetet kring en nationell digital infrastruktur, där interoperabilitet (system som pratar med varandra) ska kunna bidra till en sömlös vård.
– Meningen är att staten ska hantera så få personuppgifter som möjligt, men ha rådighet över komponenterna, berättar Kristine Thorell Granebring och Emmeli Gross, E-hälsomyndigheten.
Johan Hallenborg, verksamhetsledare för Health Arena och tillika arrangör av eHealth Business ihop med Kalmar Science Park, menar att en gemensam digital infrastruktur är en förutsättning för att vi ska kunna komma vidare i arbetet med Hospital@Home.
EU-rapport ser inga juridiska hinder
EU-projektet Procure4Health finansierade arbetet som ligger till grund för rapporten Hospital@Home - Utmaningar och lösningar för Sverige, som tydliggör spelplanen och pekar på hur Sverige kan flytta fram sina positioner.
– En djupdykning gjordes inom juridiken och en viktig slutsats är att nuvarande rättsregler ger tillräckligt stöd för Hospital@Home. Tjänsterna inom Hospital@Home faller helt under hälso- och sjukvårdslagen, berättar Johannes Jansson, sammanhållande författare till rapporten.
– Det finns en stor godispåse för e-hälsoleverantörer att ta sikte på: distansmonitorering, logistik och läkemedelsanvändning, för att nämna några. CE-märkning av utrustning kommer att bli betydelsefull för att minska risken för otydliga roller, fortsätter Johannes Jansson.
Gemensam målbild avgör framtiden
En nyckelfråga för utvecklingen av sjukhus hemma är behovet av tydligare riktlinjer. Johannes Jansson ställer den retoriska frågan: Vem för sjukvårdsystemets talan?
Både Linn Kennedy och Gunilla Wahlström är överens om att förändringsledning kräver tydlighet och att vi behöver säkerställa en gemensam målbild.
– Det vore otroligt dumt om vi inte satsade på vård i hemmet. Demografins utveckling hoppas jag kan lösas med en förflyttning av vård till hemmet, avslutar Johannes Jansson.
